Varning för ras

Precis hemkommen från spåret, det är ju en underbar vinterdag idag och alla som inte har någon väldigt bra ursäkt borde vara utomhus, trots kylan! Helt fantastiskt. Jag har nu fått min dos av frisk luft idag, men ändå längtar jag ut igen. Spåren var dock inte så bra, det var bakhalt idag....men den underbara solen vägde upp kylan helt klart.

Åkte med ett leende på läpparna, klarade mig utan att ramla i nerförsbackarna. Tanken på den sista långa nerförsbacken innan slutet är jäkligt skön, iaf får jag en speciell känsla där när man kommer ut från skogen och "bara" har backen och lite stakning kvar. Idag när jag kom vid just den punkten möttes jag dock av ett hel skock med dagisbarn som var ute och lekte. Dom var precis på väg uppför den långa backen som jag skulle åka nerför, vissa åkte skidor och vissa gick, och några hade tagit pulkan. Jag valde att invänta skocken, för tänk hur det hade kunnat blivit om jag hade åkt ner för backen och (för er som inte vet - det går snaaaaaabbt) kraschlandat rätt in i barnmassan, det hade ju blivit ett stort mess. Så jag stod snällt där och väntade. Och som ni vet, barn är rätt frågvisa, så varenda unge som precis hade tagit sig uppför backen frågade varför jag inte åkte, jag svarade att det var mycket barn i backen. Jaja, sen när väl alla 25 ungar + fröknar hade tagit sig upp efter många vurpor och tårar så var det min tur. DÅ kommer en snorunge (för i det här läget var han det) bakom och åkte före mig nerför backen och KRASCHADE - fint - jag fick ju toksvänga ut på åkern...GALET med andra ord. Sen fick jag ju såklart hjälpa den här ungen upp för han hade trasslat in sig i allt som gick att trassla in sig i. Sen när ungen var uppe på fötter och glad igen så åkte jag vidare. Snart kom jag ifatt en till unge, tänkte att jag inte skulle stressa honom för det fanns bara ett spår, så jag åkte bakom ett tag, tills jag inte kunde hålla mig längre, så jag klev ut och skulle köra om. DÅ kliver den här ungen också ut och jag kommer ju efter honom och han blir så rädd så han ramlar. Hahahah man kan inte mer än skratta. Det var kaos av ungar i spåret idag och jag som trodde jag skulle vara helt ensam och njuta av stillsamheten. Är dom inte underbara?