Kajsa och jag står och ska tända ett ljus vid mammas grav, en konstig medelålders man kommmer och går med en stor hund (typ schäfer) och en liten tjej på kanske 8 år.
Han: Ja, ska vi fråga tjejerna som står här kanske. Hörni tjejer, vad gör ni?
Jag (lite halvirriterad): Ja, det är en kyrkogård och vi tänder ett ljus
Då kommer hans JÄVLA hund och hoppar in i buskarna och över mammas grav och upp mot mig och kajsa. Kajsa ger av tidernas högsta vrål för hon blir så skraj (eller förvånad)
Jag (nu väldigt arg): KOPPLA HUNDEN!
Han: Men den är så snäll, den är inte farlig alls.
Jag (ännu argare): Det spelar ingen roll, hunden ska kopplas!!
Han (efter en stund): Nu är hunden kopplad. Ni förstår den här lilla tjejen, som är jaa, vad är hon nu, ehhh (paus i 20 sek), just det hon är min systerdotter. Hon undrar vad det här är för ställe och vad det är för folk som hamnar här!
Jag och Kajsa tänkte: Han måste vara antingen full eller påverkad av nåt annat..eller bara dum i huvudet?
Han: Ja, vem är det som ligger här som ni besöker, det kanske rent av är eran mamma?
Jag (..som helst skulle vilja ge karln en stor pungspark): JA, KANSKE RENT AV DET!
Sen står dom kvar där och tittar på när Kajsa och jag tänder ljus och fixar lite där runt graven!
Kajsa och jag går, efter att kajsa har förklarat för den lilla tjejen om att man inte alltid lever så länge, och då hamnar man här istället. Bör tilläggas att flickan inte sa ett knyst. Ja, vad säger ni? Obehagligt tyckte jag...fan stör inte mig när jag är på kyrkogården och jag vill absolut inte bli attackerad av nån galen hund eller ett fyllo!
lördag, februari 24, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)


1 kommentar:
saknade nog pungsparken lite ändå... kändes som han gjort rätt för den
Skicka en kommentar